Abbe down under

För övrigt så kan jag vara en av de mesta avundsjuka människorna på jorden just nu. Åh jag vet det är en synd. En dödssynd kanske till och med?! Men Albin är i Australien. Han firade för fasiken nyår på en båt med utsikt över operahuset i Sidney. Jag är grön, gröööön, av avund!!


Hur skulle det vara om jag hoppade av gymnasiet och tog första flyget ner...
Nej sluta nu!

J

Jag sitter verkligen på den här döda banken och gör ingenting. Ska snart gå hem. Bluhu.

 

Ett år.

Jag och Jocke firade 1 år på nyår. Underbart. Jag har aldrig firat ett år med någon förut så det var lätt en av de största meriterna!

Vi gav varandra presenter. Och guess what. Jag fick en iPod av Jocke. Han gav mig det finaste man kan ge någon. Ända sen min röda Podden dog har jag känt att ingenting är lika bra. Jag har snott Jockes iPod men den är liksom inte jag, det är han. Men nu känns det som om Podden har återuppstått. Jag lev så glad. Ser verkligen fram emot att lära känna nya Podden och bygga en relation med den. Vi ska lära så mycket av varandra.

Mm ett år går så fort. Ändå måste vi ha spenderat 330 av de dagarna tillsammans. Som ett plåster kanske en del skulle säga. Men det är mysigt. Love him!

Modedokumentation. Trend Avesta 08.

Jag firade jul i Avesta. Åkte upp till pappa och grävde ner mig själv ett par dagar i hopp om att nå någon sorts inre harmoni efter månader av stress. På juldagen tog dock tristessen tag i mig. Julhelgen är för jävla långtråkig. Allt som står på schemat är ju julmat, Kalle, tomte, öppna julklappar. Alltså det skulle jag kunna göra på en timme typ. En och en halv max! (Är osäker på hur länge Kalle håller på). Och ändå måste man spendera en hel dag åt det.

Hur som helst så skulle jag och två storebröder ut på juldagen. Hemvändarhelg på Älvan. Tusen biljetter var sålda. Kombinationen min storebror the vinnördiga sommelier + lantisfolk som dricker öl ur burk  och har mössa på sig inomhur är = inte så bra. Därför riskerar han ständigt en smäll när han är ute i Avesta.

Vi ställer oss i kön (massiv folkmassa som skriker och kastar flaskor och trots att vi väntar en och en halvtimme innan vi kommit in och fått någonting att dricka så blev jag mycket underhållen. Vi får vittna polisarresterande i kön och människorna. Oh my gosh. Alla tjejer såg ut som Gina Tricot kollektion sommar 06, dom tackiga plaggen, och killarna som Idol-Robbin, håret, bandanan, v-ringade t-shirts osv. Smaklöst. Och flickor som går i kort jeanskjol och bara ben med små pumps mitt i vintern. 10 minusgrader. För bövelen.

På vägen hem kissade Dennis ute och kom in och tog på alla köttbullar med sina fingrar för att retas. Och där gick dom köttbullarna.

Bye

J

Nostalgi. Och kanske har jag hoppat ner mig.

Jag sitter på jobbet. I receptionen på ett dött bankkontor. Till och med bankmännen på stureplan kan vara lediga under mellandagarna såhär i krisens tider. Jag började då läsa bloggar. Tove favoriten och min nykomling Sofie. Jag fick nostalgi.

Jag blev lite trött också på att läsa allt, "Hej jag äter en macka", och sen alla människor som kommenterar, "Fan vad du är töntig, mackan är säkert äcklig, tråkig blogg". Bajskastande utan slut.
Det kan hända att 2009 slagit slint i huvudet på mig. Kanske tappade jag en skriv under tumultet på tolvslaget. Jag skrivet ett blogginlägg för första gången på evigheter. Jag som trodde jag blivit "vuxen" och fått "andra prioriteringar". Men nu har hela nyårsafton med medelålder 26 fått mig att vilja bli 15 igen. Så jag bloggar lite. Någonting ointressant. Säkert kommer jag få någon elak kommentar. Säkert kommer jag också bli jättesårad och böla lite äver all ondska i världen. Det vore i och för sig olikt mig, min värld är mest den runt mig själv. Men nu bloggar jag lite...

Otippat. Jag skrämmer mig själv.

J