Shit happens when you party naked

Fredagen var nog den mest underbaraste dagen! Sovmorgon, strålande solsken, shorts. Tankade podden med lite Hilary Duff låtar och satt på bussen till skolan med ett toksmile, ingenting gör mig lyckligare än riktigt fjollig tjejmusik. Fick mvg på nationella prov i engelska på morgonen, nice! Vi åkte till favvostället il piato på medis och köpta med oss riktigt smarriga kycklingsallader och satte oss utanför skolan :) Tycker Värmdö gymansium är mer wicked then ever just nu, det kanske beror på solen, eller att studenten för somliga närmar sig. Vi satt i alla fall där i gräset med skön musik, en bit bort i gräset satt folk i en liten flumm-ring och rökte vattenpipa hmmm...
   Efter ytterligare två prov slutade min dag i skolan, samtidigt som treorna hade mösspåtagning. Kommer ner i ljushallen och blir på hoppad av glada, och dyngraka, treor som vill pussas och kramas. Stämningen kunde inte ha varit bättre! Känns som att jag lever lite på att treorna tar studenten :) Som om det verkligen finns hopp, jag kommer verkligen också komma ifrån den där skolan!

Senare på kvällen var det Djurö som gällde, jag och Julia anländer med taggade party humör med mottot: Det som händer på Djurö, stannar på Djurö! Vi satte på grillen, värmde upp tunnan och satte på musiken. Senare var det bad som gällde, kom i och för sig på när vi alla hoppat ner i tunnan att vattnet var kallt så där satt vi och frös som galningar. Så med öl, korv, bastu, bad (i havet wii vad kallt det var), musik och massa skoj rann timmarna iväg. Slutet var i och för sig lite spårat, usch usch, nej inte mysigt! Julia deckade snarkandes i soffan där jag senare joinade henne, mr hej jag blir full på en kvart tog det faktiskt ganska lugnt och den lilla dryga mr wrinkleballs visade en snällare sida senare under kvällen.   
   Anderas sammanfattning av kvällen när vi satte oss i hans bil och åkte till donken stämde in ganska bra: Shit happens when you party naked! 


J      

What a life to take what a bound to break, I'll be missing you

Ännu en gång en kärleksförklaring tillägnad Podden... Allt jag har finns där, allt som man inte får plats med i huvudet. En känsla eller ett minne som man nästan glömt kan komma tillbaka på en sekund med bara en låt. På bussen på vägen hem från min slitna skola satte jag Podden på Shuffle songs och så mycket kom tillbaka till mig i det ögonblicket. Jag insåg också hur många låtar som alltid kommer betyda något och alla de låtar som man en gång älskat med som nu är heeeelt förstörda och inte går att lyssna på för att man minns saker eller personer som man inte vill tänka på. 
   Satte på I'll be missing you, låten som vi när vi gick i fyran spelade då vi höll en minnesstund för vår Pontus. Jag mindes ett helt liv som efter bara några korta år togs bort från jorden. Det är verkligen sjukt hur mycket man kan accosiera saker med låtar. Jag tror många skulle hålla med mig om att man inte är riktigt hel utan de där speciella sångerna, för så mycket av alla känslor och minnen ligger begravd i musiken och man måste höra låtarna för att få tillbaka allting.

Här är bara några av dem
Puff Daddy - I'll be missing you
Lene Marlin - Unforgivable sinner
Gavin Degraw - Beliefa
Gavin Degraw - Meaning
Jason Mraz - I'm yours
Cooks - Oh La
Simple Plan - Perfect
U2 - Sometimes you can't make it on your own
The killers - Mr Brightside
Red hot chili peppers - Make you feel better
Red hot chili peppers - Stadium Arcadium
Michelle Branche - Everywhere


Vad skulle man gör utan musiken, Love Angel Music Baby - J  

Stockholm i mitt hjärta

Underbar dag med skolan på stadsvandring. Solen har smugit sig fram efter en tråkig vinter, folk tar av sig kläderna! Stockholm är definitivt bättre på sommaren!  
Drömmarna om sommaren i hufvudstaden smyger sig närmare och närmare, vill ha massor med skärgården, shopping och Skansen of course. Och så dagens bild ;) Sommar i Stockholm 06...    

Nina och Sara on the way home from Håkan Hellström på Skansen  
Stockholm i mitt hj?rta



J

News feed from Le weekend

Tänkte att jag ska försöka lägga upp lite mer bilder!  

Det här är då i självaste legenden Anders Glenmarks mansion, ryktet spred sig att herr och fru Glenmark skulle befinna sig i London över helgen så vi tog och checkade läget i Anders kitchen. Här är jag med tre lite halvpackade brudar och Mr Hej jag blir full på en shot! :) (observera på bilden att klockan är 19:50) 


Liten bild ?r alltid trevligt


J

Dags att öppna ögonen

Känns som om jag helt och hållet varit uppslukad i min egen värld på sista tiden. Som att flyta runt i en liten bubbla. Jag har inte märkt att någon i min omgivning mått dåligt och har behöv stöd. Hur självupptagen får man bli då vännerna bokstavligen kollapsar utan att man har en aning, skärpning Jenny. Need to get back on track! Fy skäms på mig, jag vill ha en ordentlig smäll av er i morgon. Måste vakna upp till verkligheten igen. Det är dags att öppna ögonen...



Och så vill jag bara säga till en speciell människa som är solen i varje tråkig skoldag för mig: Jag lovar att finnas här för dig genom allt det här som det gör så ont i mig att tänka på att du måste gå igenom. 
Veckans puss går till dig!


J


Topplistan!

Här är veckans topplista! 

1. Fyllesamtalet från Max kl halv 4 (på dagen) Bra där killen!
 
2. Bilden på min och Julias lilla älskling med backslick och små bekymerande rynkor i pannan just made my whole day!

3. Amanda - "Ibland känner jag att jag bara ska vara tyst..."



- J


Vapen dödar inte människor, människor dödar människor!

Man kan ju undra ibland vart den här världen är på väg när man läser och ser på tv om ännu en katastrof i de Amerikanska skolorna. 33 personer. 33 liv. Liv som aldrig kommer kunna komma tillbaka. Alla dessa liv som bara för att människa ville få utlopp för den ilska och frustration som omvärldens hat har gett honom. De säger att han var ensam, som de flesta andra som begår den här typen av brott. Ensamma, ibland före detta, studenter som känt sig nedtryckta och till slut gör sin fantasi om att döda min plågoande till verklighet. Sorgligt? visst! Men vad gör   vi åt saken? Vi sitter i våra svenska hem och beklagar sig över det som händer på andra sidan Atlanten och blundar för de förtryck och den mobbningen som vi har här i vår verklighet! Det kan hända här också! Varför inte?

Är det verkligen Usa's liberala vapenpolitik som är orsaken. Trots allt så kommer jag alltid tro att det inte är vapen som dödar människor, människor dödar människor. Om man verkligen vill döda någon skulle man kunna få tag på ett vapen i Sverige också. Har man en så allvarlig psykist störning att man är kapabel till att skjuta ner 33 elever på sin skola eller knivhugga 8 oskyldiga 3:e klassare under deras lektion, så tror inte jag att en lag om att man inte får bära vapen utan tillstånd skulle vara ett hinder.
   Människor dödar människor. Vi måste ta itu med det problemet, orsaken till varför någon skulle vilja ta någon annans liv, snarare än att begränsa mördarens tillgångar. Jag menar inte att lagen om vapeninnehav i Svergie är meningslös, för det är den inte! Men vi måste ta tag i problemet där det har sin grund om vi inte i framtiden vill se detta hända i våra skolor. Låt ingen behöva utsättas för någonting i skolan som kan väcka ett sådant starkt hat mot eleverna. Vi måste ta hand om varandra... Och för att slutet ska få en liten nördig knorr, make love not war!


J
         


Översättning?

Hehe i bin so zach verliebt ind die Jenny konnsch der des gor nit verstellen!

Skrev en polare i Österrike idag, har ingen aning om vad det betyder så om någon är lite skillad på tyska?


So long fuckers - J  


Independence

00:00...

Är det nu man ska önska sig någonting?!

Att du ska må bättre kanske, du min älskade lilla vän som känner sig nere. Vet inte riktigt annars vad jag ska säga. Kan ju säga att det kommer ordna sig, men hur mycket bättre skulle du må av det? Det är ju det man hör hela tiden, det ordnar sig nog? Sanningen är att det aldrig funkar. Den enda som man kan få hjälp av är sig själv. Var skulle man vara utan sin självständhet? Man skulle vara en liten varelse som dinglar som löver fårn träden och försöker klmara sig fast vid någon annan. Jag kan säga till dig att det kommer ordna sig med skulle det göra någon skillnad? Jag tänker i alla fall säga åt dig att gå ut och roa dig och ha lite kul! Det är ju lov.
Man drar ut på en måndag eller nått sånt, skitbra sätt att bara glömma allt! Man slappnar av, njuter av nuet. Träffar människor, festar, dansar, vaknar i okända lakan, tar en tur i solen i stan... Sen är allt bortblåst! Men det är bara du som kan få dig själv att må bättre! 

Älskar dig!!!

J 

Litet ointressant utdrag från Jennys påsklov

Finns det något pris för när man är duktig?! I sånna fall så ska jag ha ett idag! Jag gick upp 9 och gick en promenad med mammsi och brorsan: Duktigt! Sen städade jag allt och gjorde fint: Duktigt! Pluggade gjorde jag också: Duktigt! Så jag vet inte, finns det nått pris för oss duktiga som gör något nyttigt av lovet istället för att bara sova bort dagarna?

Lite andra duktiga saker har jag också hunnit med. Planerna var att ta ett tåg till pappsen men istället åkte jag och träffade honom hemma hos min lilla bonusbror. Sattes på slavarbete i form av att spackla, lägga golv och tapetsera, boooring och smutsigt! Men duktigt! :) 

Efter en mysig middag med papi (pizzerian) åkte jag in till ett okänt och outforskat ställe i Jennys World, Stureplan! In på Kofi och träffade Hanna, Olivia, Julia och Lotten. Vi fikade en snabbis och sen drog alla hem till sig. Kom på sen på hemvägen att detta var min sista lediga dag på lovet, och jag spenaderde slutet av kvällen på Gullmarsplan, väntandes på bussen med en äcklig seven eleven kaffe medans jag telefonterroriserade Ali. Misslyckat? Ja! Men men skönt att vara hemma i alla fall, inte ens American Idol är roligt ikväll (beror på att uttagningen är över och alla fula misslyckade typer är borta, kvar är dom duktiga men totalt ointressanta typerna)! 

Tänkte citera en liten flock med tjejer som satt bakom mig på tunnelbana. Observera att dom var i min ålder, hade pissgult hår, två kilo smink och en högtalar telefon med nån okänd typ av fjortisdunk:
- Jag och Amin bråkade igår, igen. Han kallade mig för hora och sa att jag hade sagt negerjävel till honom på msn, och asså fan jag svär asså på min morsa att jag inte har gjort det! Men fast att vi bråkar så känns det bra!
- Ska ni skaffa barn eller hur blev det med den saken?
- Nej asså ehm... asså kolla... ehh... han vill ha barn, men jag ska typ ehm... vänta tills jag gått ut skolan och så... Vi har ju bara varit tillsamman i tre veckor, och trots att vi bråkar och sånt så tror jag att det här kommer hålla länge!
- Mm men asså gud verkligen...

Stackars små människor säger jag bara!   

J


Så där sprang vi genom Storängen, genom kylan, genom natten...

Efter att ha spenderat en kväll med Amanda och västeråsgrabbarna och vidare mot en okänd destination off som fan gick jag upp på lördag morgonen (tidigt tidigt). Edith och jag skulle till Farsta och köpa en present till vår lilla proppie som fyllt år!!! Eftersom Sofie hade ett lite annorlunda önskemål så fick vi ta oss till den här lite annorlunda butiken. Kan ju säga att det stog "kinky easter" på hela skyltfönstret. Butiken var i alla fall skitcool. Man slutar aldrig förvånas över hur konstiga prylar mänskligen lyckas komma på. Sofie fick i alla fall det hon ville ha och jag och Edith fick ett riktigt gott skratt!
Senare på kvällen hade Sofie laddat med mat, drinkar och påskletartävling. Själv kände jag mig allmänt trött och otaggad så jag bestämde mig för att åka hem och sova hos Julia. Det hade dock inte Julia och Amanda och co tänkt sig, så off till mälarhöjden på pary styrde vi. Fast jag ska inte klaga, det var riktigt kul...
Senare på kvällen trötta som vi var så somnade jag och Julia till slut på nattbussen på väg hem till Storängen. Eftersom det var svinigt kallt att gå från bussen så tyckte Julia att vi skulle springa hem för att bli varma. Så där sprang vi genom Storängen, genom kylan, genom natten...   

I morse gick vi upp tidigt, drog in till medis och såg Music and lyrics på bio. Den var hur mysig som helst. Alla borde se den! Och jag är officiellt jättekär i Hugh Grant!
 
Nu väntar myskväll med mammsen i soffan med massa god mat och film! 

Over and out - J  


Sushi och de omtalade västeråsgrabbarna

Japp då börjar denna berömda långfredag att närma sig sitt slut. Jag tog mig mödosamt från min soffa in i duschen och sen var det göra i ordning sig som gällde. Ska hem till AmandaBlond (som inte längre är blond men fortfarande kallas för AmandaBlond) för att underhålla de omtalade, lite skumma, mystiska Västeråskillarna som är i Stockholm och hälsar på. 
Kom också på att Amanda bor nära mitt absoluta favorit sushiställe! Murasaki på medborgarplatsen is the shit!
Så det blir sushi och västeråsgrabbar ikväll! Kanske den här dagen får ett bra slut till slut! (vad mysket slut det blev nu :S  )

Over and out då - J      

Thats me!

Ali och jag har en sak gemensamt just idag:

Vi sitter båda två hemma vid datorn och har inte ett skit att göra... Så vi sitter på msn och snackar om ingenting viktigt alls, eller kanske lite viktiga och revolutionerande saker kanske?!
Tänkte plocka ut lite delar av konversationen:

Ali: Brb sötnos ska fixa lite saker.
Jenny: Fan säg inte sötnos, hatar när folk säger sötnos hela jävla tiden, alla har ju ett namn liksom?!
Ali: Haha du är speciell du JennyJennyJenny, motiveringen är: Rolig som sjutton, snäll som sjutton och säger exakt det folk tänker på! Och tänker på saker ingen anna tänkter på gör du också :D   
Jenny: Haha
Ali: Nej men du har rätt, söt och sötnos är två mycket underskattade ord. De sägs hela jäkla tiden och tappar lite av sitt värde. Från och med nu så har du mitt ord Jenny att jag aldrig mer ska säga söt eller sötnos till dig om de inte verkligen passas in!
Jenny: Tack!

Jahapp och nu hair man hunnit se klart hela filmen om Jesus korsfästelse på tv, antar att det är just det  här man ska göra på långfredagen, sitta och ha tråkigt.... Så mer uppdateringar om denna lååååånga långfredag kommer kanske! Over and out!  

J  


"När du var liten, hur stor var du då?"

Vilken underbar morgon, man går upp sätter sig i soffan och på tv:n är hon! Min all time favourite girl när man var kanske 5 eller 6 år (egentligen nu också men schyyyy!) Lotta var på tv! Ni vet Lotta på bråkmakargatan, det var ett av mina favoritavsnitt också!! :D "När du var liten, hur stor var du då?"

För övrigt så undrar jag vem nadja är som kommenterat en av mina inlägg? Någon som jag inte alls vet vem det är verkar tro sig veta en hel del om mig? :S 

J   

Killar är som Ipods!

Läste en kolumn i metro igår, en om att killar skulle vara precis som Ipods. Jag kunde helt enkelt inte göra annat än att hålla med. Podden är mitt substitut för en riktigt människa, någon som vet vad man behöver och alltid håller en sällskap. Med Podden blir man aldrig dumpad eller ensam. Podden är också mycket bättre än vilken annan kille som helst! Man behöver inte oroa sig för att det ska bli fel melodi, som en sliskig barbadoslåt när allt man behöver är en uppmuntande Simon Webbe låt. Nej Podden kan man styra helt efter sina egna behov och den har alltid precis det man behöver. Men vad gör man när den går sönder? Det är inte heller som vilket break-up som helst för Podden är det bara att lämna in på lagning och den blir samma gamla Podd igen! Det här är ju great. Nu kan jag äntligen få vara den lilla cyniska Jenny som inte tror  på kärlek och gifta mig med Podden, världens mest perfekta kille!  

Over and out - J

Banana obsession

Nu såhär på vårkanten börjar treorna i skolan göra reklam för sina studentskivor. Allt ifrån Borat till Lejon och Tält hänger i taket och på  väggarna. Någonting som känns otroligt frustrerande är när man kommer till skolan en morgon och det hänger bananer i taket i ljushallen! Jag känner mig som ekorren i Ice Age som ständigt försöker få tag i sin nöt (ironiskt nog så tittar vi på Ice Age på  geografilektioner just nu). Ni vet hur han sträcker sig efer nöten men på något sett så är den alltid utom räckhåll! Bananerna hänger bara en meter eller två över mitt huvud men jag får inte ner dem!!! 
Om ni ser någon stå och hoppa desperat på en stol så är det bara lilla jag och min Banana obsession!  

Den kvällen var jag tillbaka i lågstadiet

Lördag

Först ville jag bara säga att en riktigt go tjej fyllde år igår! Grattis Olivia!!! Vi hade det supermysigt inne på Stazione där vi satt och firade Olivia med pizza, pasta och tårta. 
På väg hem till mig igen ringer Edith och vill komma över med lite folk, kände mig lite otaggad men okej då. När jag klev av bussen (där jag för övrigt träffade en manlig strippa från en fest för ett tag sen) ;) står fem glada parytaggade blondiner (förutom sara) och skrek och uppdaterade mig om kvällens stora grej. En tjejmiddag tidigare under kvällen hade självklart resulterat i tjafs, jag menar vad annars gör dom på tjejmiddagar?!
Efter att ha suttit i telefon med lite fler parykåtabrudar kunde vi korka upp! (det är lustigt hur mycket vänner man plötsligt har när någon hör ordet fest...)

Senare under kvällen kommer det trots allt tre fyra packade brudar (fortfarande inte helt välkomna...), ber alla om ursäkt och sen var det pary. Men party så menar jag dans, alkohol, tjejer som skriker och gråter och en nerspydd säng senare hade stormen blåst förbi...

Den kvällen var jag tillbaka i lågstadiet. Det var vi igen, hela fornuddens reunion, allt var som det alltid varit. När man lämnat lågstadiet bakom sig för många, många år sedan så var jag lite oförberdd på att allting skulle komma tillbaka som blixtar av flashbacks. Jag var tillbaka i lågstadiet igen, jag satt med en gråtande tjej framför mig, jag såg de stå på min balkong och bråka om exakt samma saker som vi bråkade om för sex år sedan. Jag var tillbaka i lågstadiet, men den här gången behövde jag inte gå igen det igen som ni gjorde, jag kunde stå utanför, titta på och nästan skratta åt hur komiskt det var, vi är trots allt 17 år nu, när växer man igentligen upp? Jag kände inte att det var något som jag ville ha med att göra längre, jag kunde stå och skratta. 
Jag var tillbaka i lågstadiet, det var det enda som gick igenom mitt huvud. Inte riktigt det ända för medkänsla och sympati för de stackarna som inte kommit ur det där fanns också där. Precis som att en del av mig kände en enorm lättnad över att det där inte jag, att jag inte sitter i samma skit år efter år. Varför byter ni inte liv, jag menar hur kan man ens välja att gå i Tyresö gymnasium och aldrig komma ur de där tjafsen. Låter kanske knäppt men jag håller med Carro: Du vet ju att det är aldrig riktigt försvinner.
 
Nu när det är söndagmorgon och Edith klev upp redan klockan 9 och städade hela huset. Nrj är på radion, jag hör en del låtar och tänker på när vi lyssnade på dem. Jag kommer ihåg allt, alla dofter, hur du kramade om mig... Jag undrar om du tänker så om mig ibland, jag undrar om du tänker över huvud taget...

J