Drömvärld

Ställde mig en fråga idag....

Hur länge kan man låtsas? Hur länge kan man förneka vad man tycker, hur man känner, gömma misstag och fel bakom ett leende. Så många av mina älskade vänner lever i en drömvärld. Så trygga och så ovetande... Klassikern med den "perfekta" pojkvännen, hur länge kan hon låtsas att han behandlar henne bra? Hur länge ska det ta innan hon inser att de inte behöver honom?

Sen finns de ju dom som förnekar, gömmer undan allt bakom leenden, och vem skulle kunna tro att det finns något mer under hennes leende? Hon som kommer på mitt inne i ett nytt förhållande att hon inte kommit över sitt ex eller hon som vet att hon som längtar och väntar, väntar, väntar...
Hur länge kan man låtsas? Och hur länge kan man le?


"Just pretend that you no longer love him..." - Amy Daimond


J

In her shoes



Here's the wonder thats keeping the stars apart, I carry your heart, I carry it in my heart...


Frostigt

Frostigt


Igår drog jag till centralen efter skolan och hoppade på tåget till pappa. Mys och sitta och åka genom ett vitt vinterland, det var frostöverallt som glittrade när tåget åkte igenom skogarna. Mindre charmigt var väll att tåget var fullproppat. 
Väl framme i Avesta kom papi och hämtade mig på stationen, länge sen vi sågs. Senare på kvällen försökte pappa få mig att äta en mussla, nja det lyckades inte den här gånger heller, usch kändes som om den satt och tittade på mig...
   Pappa hade laddat med Så ska det låta och Let's dance följt av Hjälp. Jag satte på mig vantar mössa och tog sparken upp till affären, skulle aldrig ha klarat mig utan godis. Lite alla vi barn i bullerbyn där jag gled fram på min spark på en kolsvart vinterväg, mysss...
En helg långt bort från allt som har med stockholm att göra kan vara ganska nice.

J


Confession 2

Ikeabarn

När man sitter på morgonbussen, rusningstrafik i Stockholm, himlen är tråkigt grå och regndroppar sitter på bussens fönster. Säger som Winnerbeck, tandläkarväder. Vad är det med oss Svenskar, vi sitter på våra SL bussar eller i våra Volvobilar på väg till ett kontor eller en skola. Bara sura miner, bara stressade människor. Hur chockad skulle inte bli om satte sig brevid dig på bussen (trots att du tjockat upp dig så mycket som det går för att få ha båda säterna för dig själv) och glatt säger hej, presenterar sig och frågar vart du är på väg och hur du mår? Men hur mysigt skulle det inte vara om svenskarna kunde släppa ikealivet, tandläkarstämningen och vara lite öppna och glada?...
So here's my confession. Jag är ett ikeabarn, jag hatar när nån sätter sig brevid mig på bussen, jag skulle aldrig börja prata med nån på tunnelbanan och jag tar mig igenom dagen och åker hem till mina ikeamöbler. Samma möbler som alla andra har, bara att alla är lite felmonterade eller feltillverkade. Men jag tycker det är sjukt skönt ibland att vara ett ikeabarn, sitta på bussen, unna sig 20 minuter ensamhet på morgonen utan att behöva le och vara trevlig. Så upp i morgon, till tandläkarväder och ikeabarn, Sverige sucks sometimes....

J

Dansa

Kom nyss hem från dansträningen, dushat, slängt mig ner i sängen med datorn och OC!
Känns så sjukt underbart att dansa igen efter det stört långa lovet, kan ju säga att efter ett uppehåll på fyra veckor så har man lite ont dagen efter. Men gud vad det kändes bra att sdra på sig skorna, ställa sig på govet och verkligen sträcka ut varenda dela va kroppen och dansa dansa dansa. Första streetklassen var igår, vikarie, svensk tjej som bor i New york, blandade svenska och engelska och var bara hur kul som helst. Tänk er riktiga diviga dansare eller jury på So you think you can dance eller Amarican Idol, det var hon! Balettklassen senare på kvällen var riktigt smärtsam. Aj vad ont jag hade i benen idag! Var ju lite stel efter lovet och så. Kan ju inte riktigt säga att jag har hållt mig i form heller...
Känner mig glad i hela kroppen, äntligen har jag fått dansa loss igen och släppt ut allt som jag har inom mig, hur skönt som helst! Love dancing....

J

Otippad dag

Idag har jag haft en riktigt konstig dag, när allt är helt otippat och helt stört. Allt började med att jag stessade upp snabbt som bara den, in i dushen, fixa kaffe och frukost, packa ner alla saker och sticka. När jag är i slussen på väg till naturhistoriska muséet kommer jag på att jag är en hel timma för tidig. Fattar inte hur man lyckas... Så jag tog saltsjöbanan och chillade lite hos Julia, vi hade det rätt mysigt jag Julia, Lotten och Hanna tills Julias pappa skulle köra oss till naturhistoriska och fick punka. Efter ett kort muséebesök drog vi till gustavsberg, käkade på sibylla (äckligt äckligt äckligt) och sen åkte vi skridskor. Skitkul faktiskt, kände men som bambi på isen men det funkade till slut. På väg hem tog vi en buss som åkte lite omvägar och efter en timme var vi framme vid slussen.
Hem fort, äta mat, iväg till träning. På bussen på väg hem efter träningarna träffade jag två sjukt otippade skitgoa människor som jag inte träffat på jättelänge, I just love this day!

J

Thank god it's friday

Freeeeeeeeedag!

Yess, äntligen är ännu en skolvecka över. Kom nyss hem sitter och myser med lite godis och, självklart, OC. Just nu är det Jhonnys begravning... *snyft*
Måste börja plugga lite, mm jag vet på en fredag men det ska vara inne ikväll, har skjutit upp det lite länge nu. Ett arbete om kost och hälsa, hur man ska äta och allt som har med energi, proteiner, fett och kolhydrater att göra. Tack Toris! Nu kanske det äntligen bankas lite vett i flickorna. Om jag får höra ett enda samtal till om bantning, att svälta sig själv, bullemi, ångest för en jävla bulle eller nått i den stilen så blir jag gaaalen! Så tack Toris, nu ska jag skriva om att och varför man ska äta mycket, från hela kostcirkeln.
Sen blir det god god middag, mums. Ladda med musik och fixa till sig lite inför utgången ikväll.
I lööve fridays!

J  

Jennys godisar!

Här är mina små godisar. Supergott är mumsa på sega sönadagar eller ensamma kvällar...

The OC
För er som känner mig så vet ni hur mycket jag älskar OC. Carliforia, surfarna, kärlek, svek, MUSIKEN och allt! I love the OC...

Choklad
Oavsett vad som har hänt, hur illa saker än är, så är jag helt övertygad: Choklad löser alla problem...

Musik
Skulle aldrig klara mig utan! Behöver musik! Min senaste lilla kärlek är Mr Brightside med The Killers. Säger bara en sak: Musikorgasm...

Sex and the city
Den nyaste lilla godisen i min samling. Min nyaste lilla älskling. Helt underbart att sätta sif en tråkig söndag med boxen som jag snott av Nina och drömma om att jag också springer omkling i prada och manolo pumps på Manattans gator. Snart snart är det New york som gäller...

Vår
Det bästa som finns på hela året är våren. Om det beror på att solen kommer fram efter vinterns mörker eller om det beror på något annat, men våren för mig innebär månader av ren lycka som ingen kan ta ifrån mig. Spring feeling...

Mer av mina godisar nån annan dag!

J

News from Åre

News from Åre

Japp nu var man hemma från Åre då. Tåget stog stilla i Östersund i sex timmar men ja ja.
Vi har haft det grymt skönt i alla fall, jag, Nina, Felix och Matte. Lite tjafs hela tiden, haha syskonbråk. Men vi har myst i Felix lägenhet, åkt skidor som bara den och sjungt med på after skin. Kan ju nämna att vi fick en smärre chock när vi klev på nattåget på onsdagskvällen. Usch, det var riktigt vidrigt äckliga sängar med jätteläbbiga filtar och kuddar. När vi äntligen kom fram till åre var det raka vägen till liften som gällde.
Sen var det fyra dagar av skidåkning after ski och party som gällde. Jag och nina konstaterade ganska tidigt att vi borde hänga på Ica mer, paradiset för oss som gillar snowboardkillar ;)
Vi satt också i liftarna och roade oss med att komentera alla snubbar som åkte förbi, där var en 9:a, nee en 8:a, där är en klar 10:a, ouhff...

Skönt att komma bort från skola och Stockholm ett tag... So long suckers!

J



Stuck in the storm

Hmm, guess what?! Jag sitter i Åre och kommer inte hem. Jag är fast i paradiset, paradise nightmare. Nu vill jag faktiskt bara hem. Nattåget som vi skulle ta blev inställd på grund av stormen, obervera att vi har suttit i timtal i sj:s telefonkö utan att få någon vettig information...
Hela jag ville komma bort från allting, men nu saknar jag sånna saker som trånga tunnelbanor i rusningstrafik, mitt coffecup, morgonbussen, vännerna och faktiskt skolan. Får se hur det går nu... Litet roligt äventyr haha :D

J

En annorlunda promenad

Jag och nina traskade runt i kylan, bara pratade om allt möjligt. Förutom att det var kallt så hade vi det ganska mysigt... :) När vi gick förbi ip kollade vi när bussarna gick tillbaka hem till mig, det var ett tag kvar, kallt kallt kallt. Sen härde vi Karras röst, slog henne en pling och sa åt oss att komma in i huset som dom var i. Där klev jag Nina in i hallen och möttes av en kille, iklädd endast korta shorts och hängslen, han var strippa som en födelsedagspresent. Senare in i hallen möttes vi av en till, med en burk sprutgrädde innanför sina jeans. Observervera att Karra faktiskt luktade sur grädde. Vi hamnade direkt mitt uppe på dansgolvet med gamla goda vänner, som alla i och för strulade med alla och slickade grädde från varandra. Men en del vänner har det förhållandet till varandra också. En promenad kan sluta ganska otippat ibalnd. Så vad säger ni brudar, ska vi testa lite grädde ikväll för att binda ihop vänskapsbanden?! ;) 

J

Just a friday night in Tyresö

Tänkte bara göra en kort liten update. Sitter hemma hos Nina, ni kanske känner henne som "porrnina" ;), och snackar skit. Tänkte ta en promenad snart och sedan gå hem hit och värma oss med latte och filtar. Kan ju nämna också att det inte var särsklit smart att sätta sig på 824 osminkad i mjukiskläder en fredag kl 10. Smart Jenny, ingen jättestor skada skedd i och för sig. Underbar slapp fredagkväll, skönt att bara ta det lungt ibland :)
 
J


Confession 1


Hur många har inte hört det där om att det är rädslor som håller oss tillbaka. Det du kan få stöter du bort och det du inte kan få vill du ha mest av allt. Den du skulle kunna ha ett förhållande med stöter du bort och den du inte kan ha ett förhållande med vill du ha mest av allt. Rädslor hindrar oss från att falla, rädslan av att ramla och slå sig håller oss uppe i en tråd. Men om man aldrig hoppar ut över kanten så vet man ju inte var man kommer landa? Man kan slå sig riktigt illa, men man kan ju också landa i en fluffig hästens säng med massor med kuddar och en Calvin Klein modell! Frågan är om det är värt att chansa? Ofcourse it is! Om man landar den där fluffiga sänger så är lyckan värd allt, även om den är kort eller långvarig. Och om man skulle slå sig så skulle det bara göra en starkare. So here's my confession...
Jag är rädd! Jag erkänner, och jag orkar inte göra något åt saken. Jag kastar mig inte ut över klippavsatser´det är bara så det är... Vet att jag borde göra det, chansa! Men visst, jag är en av dom där rädda som aldrig riktigt får ut 100% av någonting, that's my confession. Så jag antar att jag aldrig kommer hamna i en fluffig säng med Ljungberg... Illa, jävligt illa...



2007

Och nu har det nya året startat... Jag tänker tillbaka på 2006 och kommer ihåg separation, flyttat tre gånger från huset runt bland andrahanslägenheter och massa andra förändringar. Men jag minns också när jag slutade nian, sjukt underbar tid, sommarlovet, new york, när jag och massa sköna snubbar öluffade, allt sommarnatts festande, kort mysig tid med Tobbe, norrland, gymnasiet, födelsedagen och självklart österrike som en perfekt avslutning. Skulle 2007 kunna bli lika illa eller lika underbart som 2006? Trots mycket sjukt tråkiga saker som har hänt så har det varit ett bra år. Ett år med mycket förändringar. Nyårsafton avr underbart med perfekt skidåkning i alperna, ajukt trevlig middag med två svenska och en holländsk familj, vi var ett glatt gäng. Jag har aldrig sett så många fyverkerier som tolvslaget i Serfaus, helt otroligt. Sen mötte vi alla tyskar och österrikare nere på patchie och dansade på bordet till boten anna som konstigt nog alla verkade sjunga med i. Det vart en lång och helt otrolig natt med mycket champagne och party :)
Nyårslöften är bullshit så det sket jag i den här gången. Om det är någonting som 2007 har lärt mig så är det att man inte kan ta någonting för givet och att saker kan kastas om sjukt fort. Så vad är det för mening med att försöka hålla något löfte ett helt år efter alla de konstiga förändringar som 2006 kom med. Det skulle helt enkelt inte funka, tror inte det funkar för någon, jag vet i alla fall inte någon som lyckats hålla ett nyårslöfte. När vi satt i bilen på väg hem från Sefaus satt vi och disskuterade vad det vanligaste nyårslöftet måste vara, vi kom fram till att det var "Jag ska sluta röka" eller "Jag ska banta/börja träna".
Mitt nyårslöfte i år skulle i sådana fall bli "Jag ska inte ha något nyårslöfte" elle möjligtvis "Jag ska ha ett sjukt roligt år".



2007


Jag och Anton på nyår. Världens mysigaste lilla grabb, kom in till mig på dagarna och ville sova med mig i min säng, mamma hade sagt att han var tvungen att sova middag men han kunde inte sova själv. Han älskar gos precis som jag!

Magic christmas

Julafton 06 var helt otroligt. Upp 07.30 ner och äta frukost och sen var den backarna som gällde. Det var nästan bara vi som var uppe, helt ensamma i helt nypistade orörda backar. Efter några timmar åkte vi till Lazida och käkade lunch. Vi satt ute på terassen högst upp på en alptopp, kletade svart-på-en-kvart i ansiktet och jobbade på gogglebrännan. Helt underbart...
Efter maten kom det änu lite fler människor dit, Philip helt sjukt skön kille från byn och Lenny och Anthony, två bröder från Hamburg som sesongsjobbade i Serfaus. Alla päron stannade kvar och drack öl i solskenet och vi andra, en glatt gäng på runt tjugo ungdomar, svenskar, holländare, tyskar och några från lokalbefolkningen drog vidare upp för äggliften. Vi mötte ännu lite fler människor, Philips kompisar, tydligen de bästa snowboardåkarna i Serfaus, visade sig sedan vara sant, sjukt grymma. Förutom Österrikarna som alla hade hoppat av skolan och livnärde sig på snowboardåkningen så hade vi ju systrarna Israelsson som är bland de bästa i Sverige på slalom. Behöver jag ens nämna att det var lite svårt att hänga med, konsekvenserna blev sjukt med träningsverk i benen...
Hem från backen, trött med glad och sen tillbaka på hotellet och direkt ner till källaren, "spa-avdelningen". Något underbart med ångbastu och massage på julafton :) Sedan blev det en svart klänning och uppsatt hår och ner till julmiddagen. Det jag kom ihåg från förra årets julmiddag var att den var sjukt lång, sex rätter och texas hold'em över bordet mellan varje rätt. I år var det ganska the same. Ingen tvivel på att julstämmningen var maxad med en jättegran mitt i matsalen, fullt med levande jlus och alla gästerna på hotellet stod och sjöng tillsammans och familjen som ägde hotellet läste upp några slags bibeltexter, självklart var allt på tyska så lite grejer vart lite oklara, men visst det var myigt ändå :)
Efter middagen kom Philip och hämtade oss i billabong kostym, burtonkeps och en rosa slips hängades längst benet, skitnice... I handen hade en ros till alla oss tjejer, hur gulligt som helst. Vi drog ner på Goerge allihopa, en av barerna i Serfaus där vi tillbringade de flesta av kvällarna, vi dansade drack tysk öl och "sjöng med" till österrikisk skitkass musik. Julafton var underbar...

Julafton

Brat-fri vecka

Hemma igen, inte kul alls. Serfaus var helt underbart, as always. Tänk er att åka ner bland alptopparna i strålande solsken varje dag, stämningen toppades ju naturligtvis med iPoden i örat fylld med en sjukt skön Österrike-spellista. Jag har nog inte ägnat en enda tankte åt någonting som har med Stockholm att göra, är så trött på allting hemma, skulle kunna åka tillbaka till Serfaus och stanna ett bra tag till. Fattar ni hur sjukt skönt det var med en helt "brat-fri" vecka?! Bara massor med sköna människor.
Och alla ni som jag tycker jättemycket om behöver ju inte ta det här personligt, men det är inte kul att vara hemma...